KAREN BLIXEN I AFRIKA


28 ÅR GAMMAL

Hon är 28 år, den lantbruksutbildade Bror Blixen ett år yngre, och bägger har stora förväntningar på nybyggarlivet, som emellertid snart visar sig vara vida mer besvärligt än vad de hade föreställt sig. De flyttar in på sin första farm, M’Bagathi, strax efter bröllopet i Mombasa i januari 1914, men redan i augusti samma år bryter Första världskriget ut och leder till strider mellan tyskar och britter i det östafrikanska området. Det betyder brist på både arbetskraft och material på farmerna och England inför 1917 importförbud mot kaffe. Härtill kommer att landet drabbas av boskapspest och under årene 1915 och 1918 av torrperioder med katastrofal torka.

Alla nyetablerade farmare i landet har därför utomordentligt svåra år, både under och efter kriget. Till de besvärliga yttre villkoren ska dessutom läggas Bror Blixens huvudlösa projekt och oansvariga ekonomiska transaktioner, som leder till underskott och skuldsättning. I sin Bror Blixen-biografi citerar författaren Ulf Aschan – en av Bror Blixens bekanta – följande replik: ”Jag tror att Blix var den enda människan i världen som uppriktigt trodde på att en räkning hade blivit betald i och med att han hade satt sin underskrift på den.”  År 1916 har familje-aktiebolaget The Karen Coffee Company Ltd. dock fortfarande framtidstro och köper en större kaffefarm, M’Bogani, ved Ngong Hills utanför Nairobi – den vi känner som Den afrikanska farmen.

Den 2 december 1913 är ett datum som på avgörande vis ändrar godsägardottern Karen Diensens skyddade, men inte helt oproblematiska tillvaro. Den dagen lämnar hon sitt barndomshjem Rungstedlund och Danmark för att resa till Afriga, gifta sig med sin fästman, den svenske baron Bror Blixen-Finecke, och – med stora økonomiske bidrag från bägges familjer – börja en ny tillvaro på en farm i Britiska Östafrika, ett protektorat av vilket större delen 1920 blev en koloni under namnet Kenya,


KRIG, TORKA OCH HOTANDE SKULDER

Krig, torka och hotande skuldsättning är emellertid inte det enda som skapar sprickor i Blixen-parets drömmar om familjeliv i Afrika. Några månader efter bröllopet blir Karen Blixen sjuk och söker läkarhjälp i Nairobi. Diagnosen är syfilis. Hon blir behandlad med kvicksilvertabletter utan att bli frisk och i april 1915 måste hon resa till Danmark för att erhålla sakkunnig behandling. Det blir till en tre månader lång inläggning på Rigshospitalet. Sjukdommen stoppas i sitt andra stadium och därmed också all risk för att smittan ska kunna överföras. Men Karen Blixen plågas resten av livet av svåra anfall av smärta som enligt den senaste forskningen måste ha berott på kronisk tungmetallförgiftning förorsakad av kvicksilverbehandlingen  (se Kaare Weismanns avhandling: ”Gastriske kriser, tabes og tungmetaller. Karen Blixens sygdomsforløb” i Bibliotek for Læger, 1993). Om det var Bror, som smittede Karen Blixen med syfilis, är fortfarande en omdiskuterad fråga.

DENYS FINCH HATTON

Året 1918 träffar Karen Blixen för första gången den engelske adelsmannen och officeren Denys Finch Hatton (1887-1931), som var affärsman och safariledare i Östafrika. Det blir inledningen på ett långvarigt kärleksförhållande dem emellan.

Vilken karaktär deras förhållande hade kan avläsas i Karen Blixens Breven från Afrika, där hon till exempel den 3 augusti skriver till sin bror Thomas Dinesen: ”Jag är, tror jag, för tid och evighet bunden till Denys, till att älska den jord, han trampar på, till att vara lycklig bortom alla begrepp, när han är här, och ofta lida mer än döden, när han reser iväg.” Av några brev och telegram i Karen Blixen-arkivet på Det kongelige Bibliotek, framgår dessutom att Karen Blixen 1924 säger sig vänta barn med Denys Finch Hatton, som emellertid inte vill höra talas om att ta ansvar för ett barn.

ÄKTENSKAPET MED BROR BLIXEN UPPLÖSES

Äktenskapet mellem Karen och Bror Blixen håller på att haverera redan 1919 och 1920 ber Bror Blixen skriftligt sin hustru om skilsmässa. Preliminärt avvisar hon hans vädjan, men året efter separerar de, i hög grad mot Karen Blixens vilja. Samma år blir Bror Blixen avskedad, som chef för farmen, av Karen Blixens morbror Aage Westenholz, en av investerarna och ordförande i bolagsstyrelsen för The Karen Coffee Co. Karen Blixen övertar därefter ledarskapet för kaffefarmen och 1925 blir skilsmässan en realitet.


FARMEN SÄLJS PÅ TVÅNGSAUKTION

Det lyckas inte för Karen Blixen att få rätsida på farmens hopplösa räkenskaper och 1931 är bolagsstyrelsens tålamod slut. Farmen blir såld på tvångsauktion och Karen Blixen måste bereda sig på att lämna Afrika. Före avresan den 14 maj, störtar Denys Finch Hatton med sitt privatflygplan och omkommer. Vid den tidpunkten är förhållandet dem emellan emellertid inte lika intensivt som tidigare. Relationen svalnade redan 1928 bland annat beroende på Denys Finch Hattons beslut att med Bror Blixen som kompanjon på en safari under Prinsen af Wales’s besök i Kenya.

Den 31 augusti 1931 flyttar den nu 46-åriga och totalt ruinerade Karen Blixen in hos sin mor på Rungstedlund. Liksom hennes liv på ett avgörande vis förändrades när hon 1913 for till Afrika, till äktenskap och nybyggarliv, ändras det i lika radikal riktning när hon 1931 måste finna ett nytt livsinnehåll och ett nytt sätt att leva. Hon ger sig i kast med att skriva klart de berättelser hon påbörjat i Afrika cirka1925-26 då problemen började hopa sig.

AFRIKA, ETT ÄKTENSKAP OCH ETT KÄRLEKSFÖRHÅLLANDE GICK OM INTET

Afrika, ett äktenskap och ett kärleksförhållande gick om intet. Ur ruinerna reser sig ett författarskap, men också en tillvaro utanför normen, i betydelsen man, barn och borgerligt yrke, vilket kostar på. Många år senare – i berättelsen ”Gensyn”  (Ett återseende) från 1961 – låter Karen Blixen direktören för en marionetteater, Pipistrello, säga till Lord Byron: ”Visst är det en stor lycka att kunna förvandla de händelser, man råkar ut för, till historier. Det är kanske den enda fullkomliga lycka en människa kan finna i livet. Men samtidigt är detta, oförklarligt för de oinvigda, en förlust, till och med en förbannelse.”  Berättelsen blir utgiven först efter Karen Blixens död.
Året 1932 är Karen Blixen f’ärdig med sin samling av berättelser, författade på engelska. Ett försök att få dem utgivna i England är resultatlöst. Nästa steg är få en väninna till Karen Blixens moster Bess, Den amerikanska författarinnan Dorothy Canfield Fisher, att läsa manuskriptet. Hon rekommenderade det till sin egen förläggare Robert K. Haas, som till att börja med finner det för riskabelt att ge ut ”short stories” av en okänd, europeisk författare. Men Karen Blixen arbetar vidare och sänder 1933 åter iväg manuskriptet, den här gången med berättelse ”Syndafloden över Norderney”. Då nappar Robert K. Haas. Den ännu outgivna boken blir utvald till ”Book-of-the-Month-Club” i USA, och den 9. april, 1934 utkommer Seven Gothic Tales under pseudonymen Isak Dinesen. New York Herald Tribune recenserar den med rubriken: ”These Magic Tales Have an Air of Genius.”

Den 1 maj 1934 berättar Karen Blixen för Berlingske Tidende att hon är den som döljer sig bakom pseudonymen Isak Dinesen och har skrivit Seven Gothic Tales. Förhandlingarna med danska förlag angående utgivning går igång och den 25 september 1935 utkommer Syv fantastiske fortællinger på C.A. Reitzels Forlag i Karen Blixens egen översättning.